Rotterdam
|
|||||
| Motto | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Sterker door Strijd Basa Walanda: "Saya kuwat déning perjuangan" |
|||||
| Katrangan cekak | |||||
| Provinsi: | Zuid-Holland | ||||
| Jembar: | 319,35 km² | ||||
| Pedunung: | 580.617 (1 November 2007) | ||||
| Situs wèb resmi: | http://www.rotterdam.nl | ||||
| Pulitik | |||||
| Walikutha: | Ahmed Aboutaleb | ||||
Rotterdam iku sawijining gemeente ing provinsi Holland Kidul, Walanda. Kutha utawa gemeente iki nduwé pedunung kira-kira 580.617 jiwa lan ambané 319,35 km2. Sawisé Amsterdam, Rotterdam iku kutha sing gedhé dhéwé nomor loro ing Walanda. Ing provinsi Holland Kidul, Rotterdam iku kutha sing gedhé dhéwé. Rotterdam iku kutha palabuhan lan palabuhan iki sing gedhé dhéwé sadonya. Ing kutha iki ana Universitas Erasmus Rotterdam sing misuwur sadonya. Akèh pulitikus lan pejabat dhuwur Indonésia sing naté kuliyah ing kono.
Mèh separo pedunung kutha Rotterdam iku katurunan wong manca.
Étimologi [sunting]
Jeneng Rotterdam iku dijupuk saka jeneng Kali Rotte lan tembung dam ing basa Walanda sing tegesé "tanggul".
Daftar walikutha Rotterdam [sunting]
- 1813-1824: J.F. (Johan François) graaf van Hogendorp van Heeswijk
- 1824-1845: mr. M.C. (Marinus Cornelis) Bichon van IJsselmonde
- 1845-1866: J.F. (Johan Frederic) Hoffmann
- 1866-1881: J. (Joost) van Vollenhoven
- 1881-1891: mr. S.A. (Sjoerd Anne) Vening Meinesz
- 1891-1893: P. (Pieter) Lycklama à Nijeholt
- 1893-1906: ir. F.B. (Frederik Bernard) s'Jacob
- 1906-1923: mr. A.R. (Alfred Rudolph) Zimmerman
- 1923-1928: mr. dr. J. (Johannes) Wytema
- 1928-1938: mr. P. (Pieter) Droogleever Fortuyn
- 1938-1941: mr. P.J. (Pieter) Oud
- 1941-1945: ir. F.E. (Frederik) Muller
- 1945-1952: mr. P.J. (Pieter) Oud
- 1952-1965: mr. G.E. (Gerard) van Walsum
- 1965-1974: W. (Wim) Thomassen
- 1974-1981: A. (André) van der Louw
- 1982-1998: dr. A. (Bram) Peper
- 1999-saiki: mr. I.W. (Ivo) Opstelten
Kutha kembar [sunting]
Rotterdam iku uga nduwé sawetara kutha kembar.
- 13 Kutha kembar
- 12 Kutha mitra
- 4 Palabuhan kembar
Kutha kembar
Cologne, Jerman, wiwit 1958
Esch-sur-Alzette, Luksemburg, wiwit 1958
Lille, Prancis, wiwit 1958
Turin, Italia, wiwit 1958
Liège, Belgia, wiwit 1958
Burgas, Bulgaria, wiwit 1976
Constanta, Rumania, wiwit 1976
Gdansk, Polandia, wiwit 1977
Shanghai, Republik Rakyat Cina, wiwit 1979
Havana, Kuba, wiwit 1983
St. Petersburg, Rusia, wiwit 1984
Baltimore, USA, wiwit 1985
Dresden, Jerman, wiwit 1988
Kutha mitra
Kingston upon Hull, Britania Raya, wiwit 1936
Antwerpen, Belgia, wiwit 1940
Basel, Swiss, wiwit 1945
Oslo, Norwegia, wiwit 1945
Duisburg, Jerman, wiwit 1950
Nürnberg, Jerman, wiwit 1961
Jakarta, Indonesia, wiwit 1983
Osaka, Jepang, wiwit 1984
Budapest, Hongaria, wiwit 1991
Bratislava, Slowakia, wiwit 1991
Durban, Republik Afrika Kidul, wiwit 1991
Praha, Ceko, wiwit 1991
Palabuhan kembar
Kobe, Jepang, wiwit 1967
Seattle, USA, wiwit 1969
Busan, Koréa Kidul, wiwit 1987
Tokyo, Jepang, wiwit 1989