Siklus CNO

Saka Wikipédia Jawa, bauwarna mardika basa Jawa
Daur karbon.

Siklus CNO (karbon-nitrogen-oksigèn) utawa daur karbon utawa daur cc (carbon cycle) ya iku salah salah siji saka rong reaksi fusi kang ngowah hidrogen dadi helium ning sakjeroning inti lintang, reaksi liyané ya iku reaksi rantai proton-proton.

Reaksi rantai proton-proton uga kadadian ning sakjerone lintang-lintang kang gedhene saMatahari utawa luwih cilik, nanging reaksi pisanan saka rantai proton-proton kang nglibatake rong proton duwé penampang nuklir (cross section) kang cilik. Ning temperatur kang luwih dhuwur bottleneck mau kelakon amarga manfaatake atom-atom karbon dadi katalise ning reaksi. Ning kondisi suhu inti Matahari, namung 1,7% 4He kang diprodhuksi nalika prosès mekanisme daur karbon iki, nanging ning sakjeroning lintang-lintang kang luwih abot daur karbon dadi sumber ènergi utama. Prosès daur karbon pisanan diusulake ning taun 1938 déning fisikawan Hans Bethe.

Siklus utama[besut | besut sumber]

Dominan utawa orané reaksi daur karbon disebabkaké déning kelimpahan 12C lan temperatur. Reaksi mau kaya ing ngisor iki:

(1) 1H + 12C     13N + γ     + 1,94 MeV
(2)     13N     13C + e+ + νe + 1,51 MeV
(3) 1H + 13C     14N + γ     + 7,55 MeV
(4) 1H + 14N     15O + γ     + 7,29 MeV
(5)     15O     15N + e+ + νe + 1,76 MeV
(6) 1H + 15N     12C + 4He     + 4,96 MeV

Ning rerangkèn reaksi iki, kanthi netto, papat proton diowahi manèh dadi sapartikel alfa, loro positron (kang bakale musnah amarga interaksi karo elektron lan ngasilaké kang wujudé sinar gamma) lan rong neutrino. Neutrino kang dihasilake reaksi (2) nggawa ènergi kira-kira 0,71 MeV, nanging kang dikasilake reaksi (5) nggawa ènergi kira-kira 1,00 MeV. Saka rerangkèn reaksi ning sakjerone bisa dideleng manawa inti karbon namung dadi katalis lan ning akir rerangkèn dikasilake manèh. Inti-inti nitrogen lan oksigèn memang dumadi nanging langsung nyebar utawa bereaksi karo proton kang ana. Rerangkèn reaksi iki dominan ning suhu sak dhuwure 15 yuta Kelvin.

CNO-II[besut | besut sumber]

Ning suhu sakdhuwuré 17 yuta Kelvin, kadang-kadang reaksi (6) ora ngasilaké 12C lan 4He, nanging malah 16O lan ana foton, lan bakalé dilnjutaké ning rerangkèn reaksi dadi kaya:

(6a) 1H + 15N     16O + γ     + 12,13 MeV
(7a) 1H + 16O     17F + γ     + 0,60 MeV
(8a)     17F     17O + e+ + νe + 0,80 MeV
(9a) 1H + 17O     14N + 4He     + 1,19 MeV

Saka 2500 interaksi watarané 1H lan 15N, namung ana 1 reaksi (6a) kang kedaden. Ora kaya ta rerangkèn reaksi pisanan, ning akir rerangkèn keloroné 12C ora Mbentuk manèh, nanging ngasilaké 14N. Neutrino kang nguculaké ning reaksi (8a) gawa ènergi saorané 0,94 MeV. Kaya ta inti nitrogen lan oksigèn ning rerangkèn pisanan, inti fluor ning rerangkèn kaping loroné dumadi nanging segera remuk.

Rerangkèn reaksi utama sok karan dadi siklus CNO-I lan rerangkèn reaksi kaping loro karan dadi siklus CNO-II.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.

Sumber rujukan[besut | besut sumber]

  • Bowers, Richard L.; Terry Deeming (1984). Astrophysics I. Boston: Jones and Bartlett Publisher, Inc.
  • Sutantyo, Winardi (1984). Astrofisika mengenal bintang. Bandung: Penerbit ITB.