Thomas J. Sargent

Saka Wikipédia Jawa, bauwarna mardika basa Jawa
Thomas J. Sargent

Thomas John "Tom" Sargent (lair 19 Juli 1943; umur 80 taun) inggih punika salah satunggaling ékonom asal saking nagara Amérikah Sarékat ingkang nemeni ing babagan ékonomi makro, ékonomi moneter lan ékonometrika deret wekdal. Nalika taun 2011, piyambakipun mlebet urutan angka 17 ékonom ingkang paling prabawa wonten ing donya.[1] Piyambakipun pikantuk bebungah Nobel babagan ékonomi nalika taun 2011 sareng kaliyan Christopher A. Sims saking kasiling panalitén empirisipun babagan efek makro ékonomi.[2]

Pendidikan[besut | besut sumber]

Sargent pikantuk B.A.ipun saking University of California, Berkeley nalika taun 1964 lan Ph.D.nipun saking Harvard nalika taun 1968. Piyambakipun naté ngajar wonten ing University of Pennsylvania (19701971), University of Minnesota (19711987), University of Chicago (19911998), Stanford University (19982002) lan Princeton University (2009).

Penghargaan Nobel[besut | besut sumber]

Nalika tanggal 10 Oktober 2011, Sargent sareng kaliyan Chris Sims pikantuk penghargaan Nobel wonten ing babagan ékonomi. Penghargaan punika amargi jasanipun wonten ing panalitén empiris gayutan sebab akibat makro ékonomi "empirical research on cause and effect in the macroeconomy".[3]

Publikasi[besut | besut sumber]

  • Sargent, Thomas J. (1971). "A Note on the Accelerationist Controversy". Journal of Money, Credit and Banking. Blackwell Publishing. 3 (3): 721–25. doi:10.2307/1991369. JSTOR 1991369.
  • Sargent, Thomas J., and Neil Wallace (1973). "The Stability of Models of Money and Growth with Perfect Foresight". Econometrica. The Econometric Society. 41 (6): 1043–48. doi:10.2307/1914034. JSTOR 1914034.{{cite journal}}: CS1 maint: multiple names: authors list (link)
  • Sargent, Thomas J. (1979, 1987). Macroeconomic Theory. New York: Academic Press. ISBN 0-12-619750-4. {{cite book}}: Check date values in: |year= (pitulung)
  • Sargent, Thomas J. and Lars P. Hansen (1980). "Formulating and Estimating Dynamic Linear Rational Expectations Models". Journal of Economic Dynamics and Control. 2 (1): 7–46. doi:10.1016/0165-1889(80)90049-4.
  • Sargent, Thomas J. and Neil Wallace (1981). "Some Unpleasant Monetarist Arithmetic". Federal Reserve Bank of Minneapolis Quarterly Review. 5 (3): 1–17.
  • Sargent, Thomas J. (1983). “The Ends of Four Big Inflations” in: Inflation: Causes and Effects, ed. by Robert E. Hall, University of Chicago Press, for the NBER, 1983, p. 41–97.
  • Sargent, Thomas J. (1987). Dynamic Macroeconomic Theory. Harvard University Press. ISBN 0-674-21877-9.
  • Sargent, Thomas J. and Albert Marcet (1989). "Convergence of Least Squares Learning Mechanisms in Self-Referential Linear Stochastic Models". Journal of Economic Theory. 48 (2): 337–368. doi:10.1016/0022-0531(89)90032-X.
  • Sargent, Thomas J. and Albert Marcet (1989). "Convergence of Least Squares Learning in Environments with Hidden State Variables and Private Information". Journal of Political Economy. 97 (6): 251. doi:10.1086/261603.
  • Sargent, Thomas J. and Lars Ljungqvist (2000, 2004). Recursive Macroeconomic Theory. MIT Press. ISBN 0-262-12274-X. {{cite book}}: Check date values in: |year= (pitulung)
  • Sargent, Thomas J. and Lars Hansen (2001). "Robust Control and Model Uncertainty". American Economic Review. 91 (2): 60–66. doi:10.1257/aer.91.2.60.

Cathetan suku[besut | besut sumber]

  1. "Economist Rankings at IDEAS". Ideas.repec.org. Dibukak ing 2013-02-01.
  2. Nobel Prize Press Release
  3. "The Prize in Economic Sciences 2011". Nobelprize.org. 2008-12-10. Dibukak ing 2013-02-01.

Pranala njaba[besut | besut sumber]